kom och var min vän för en sekund

Värsta dagarna i mitt liv. Var inte beredd på det här. Det är så tungt, och overkligt. Jag har inte fattat att du inte finns längre. Det kommer bli en jobbig tid framöver. Jobbigt även att födelsedagen är om tolvdagar. Inte alls taggad längre. Men jag vet att du skulle ringt på min födelsedag och sagt; jaha så nu ska du ut och dansa och dricka öl. och skrattat.. vet inte vad jag ska säga mer..

Jag saknar dig morfar, väldens bästa morfar<3

Off såhär års. Ganska mycket att tänka på just nu, förutom skolan så försöker jag även fokusera på mitt pågående projekt; ta körkort. Har kört en del på körkolan, gick riskettan i torsdags och har ännu mer lektioner de kommande veckorna. Mer än så säger jag inte, för jag varken vet när uppkörning/skrivning blir, sen vill jag hålla det hemligt. För övrigt är det 24 dagar kvar till dagen med stort D nu..

Jag är så trött, så jävla trött. Har inte vant mig ännu att behöva kliva upp kl 6 på morgonen igen. Fast det är klart, kommer man någonsin vänja sig? Min skolvecka har verkligen varit nödvändig, har väl haft ca 1 lektion varje dag tror jag. Något som känns jävligt sjukt är att det redan har ploppat ner brev och olika slags broshyrer i brevlådan om studenten. Men ja, varje dag är en dag närmare studenten, hehe. För övrigt då, för att prata om rubriken. WOAAAH!!! 40 dagar!!!(39 om 10 minuter), nedräkningen börjar fan! har även haft mina första körlektioner på körskolan denna veckan, framtiden ser ljus ut om man säger så.